åter till verkligheten.

På årets sista dag sitter jag nyss hemkommen från en förunderlig vecka i Berlin(igen)- med besök på "tropical Island"- ett sagolandskap uppbyggd i en sepperlinhangar lika stor som 10 fotbollsplaner. Det är en havsstrand med palmer, ett djungellandskap med vattenfall, bad lagun, olika typer bastuar inbyggda i österländska tempelliknande byggnader. Sanslöst och ger en försmak av något framtida zoo för människor. Vi var också på en del olika utställningar där den häftigaste upplevelsen naturliktvis var Carsten Höllers SOMA på Hamburger Bahnhof. En utställning som inefattar 12 renar, 12 möss och 12 kanariefåglar och där man även som människa kan delta i experimentet som för tankarna till de experiment som utfördes på utvecklingsstörda och psykiskt sjuka människor. Spännande tankar. Berlin är en sjudande stad med massor av spännande upplevelser på olika sätt.

Hoppas på lite mer kraft inför det nya året. Från oss alla till er alla out there!

Tänk att det som kändes omöjligt att göra bara för ett par månader sedan känns kul och relativt lätt idag. Om inte en väg funkar kan jag idag testa två andra. Faktiskt har jag lärt mig en hel del under hösten!! Tack alla som hjälpt till särskilt när hjärnan låst sig i fel läge!

Mycket att lära

Känner mig som i en berg och dalbana- ibland känns det som att jag lärt mig otroligt mycket och ibland stoppas jag av något litet fånigt knapptryck som man glömt som känns som treåringsnivå tryck. Men berg och dalbana är ju å andra sidan rätt kul det med. Har kommit i gång med att träna ordentligt fast jag delar upp tiderna- kan inte sitta för länge med fotoshop- blir fortfarande galen när det hakar upp sig, men har bestämt mig att innan nästa gång ska jag förstå layering by heart. Så detär bara att träna vidare.

Det är livgivande att träffa klasskamrater och man får mycket till livs även på rasterna.

Vilken uppmuntran man får av de som sett min hemsida och vad det är kul! I helgen kopplade jag av och skapade- var på silverkurs och prövade om det gick att kombinera silver och broderi och det gick det också! Nu ser jag fram emot att slåss med datorn på nya inspirerande sätt.

Dessutom är jag nästan klar med min hemsida

Mycket jobb men äntligen fungerar uppkopplingen- så det uppdämda behovet öser på. www.annagranberg.weebly.com . Jag tror att höstdunklet överföll mig- väldigt färgglatt och dant- simma och nästan drunknar i färg. Ska göra de sista delarna efter helgen. Yippie!!

Att ta turen när den kommer

Passar på när det äntligen fungerar! Tack alla ni för tips och uppmuntran i måndags/tisdags.
Musiken försvann här men upplev tystnaden och stillheten så fixar jag musik sedan.(:-]

Tänk om det äntligen fungerar. Min uppkoppling suger. Men i bästa fall kommer här träning med fotostory och sommerminnen från Inishman, en pärla i Atlanten

Att våga

28/10 var det internationella animationsdagen och på länsmuseet hade de visning av kortfilmer. Jätteroligt att se så många filmer gjorda på så olika sätt- en del heltecknade, en del mer som dockföreställningar med dockor eller handdockor. Att plötsligt förstå hur stort det här området är känns hur kul som hellst. Som avslutning fick vi se en film som äldre på ett gruppboende hade gjort med fotomontage mm. Tyvärr kommer jag inte ihåg var i Sverige men det var en film med häftig humår, rån fängelse flykt, jakt och KÄÄrlek. Häftigt.

Har bestämt mig för att göra en liten film runt mitt bordspel Rödluvan och vargen och ska försöka göra den med foton och lite film och zoomningar. Bilden ovan är Evolution från det spelet- utvecklingen från varg till man.

Nästa helg ska jag vara med på "öppna atteljeer" tillsammans med ett gäng konstnärer- känns som mycket jobb men man får ta de vägare som öppnas. Att våga!

Nederlag men inte altför uppgiven

Ja man kan inte lyckas med allt! Får fel storlekar-filmen får inte rum så jag måste justera för att följa Måns rörelser. Bilder försvinner och blir stora och små efter behag. Spännande liv men inte som det var tänkt. Får använda penna och papper- hur stenålders får man vara när man ska ligga i framkant? Egna bilder lyckas jag inte använda för sumon tar bara enkla färgytor annars blir det små fläckar och inga linjer runt som det blir för Måns. Förtjusande dataliv! Men hoppas på bättring! Inget kan bli sämre och då har man något att arbeta utifrån.

Ny vecka med nya försök med nya program på nya sidor. Kul.

I helgen gjorde min konstgrupp ArtMobile ett spännande experiment- i fredags hade vi en fest i inhyrd atelje med hängningsutrymme. Inbjudna var 25 konstnärer och ca 30 kulturpersoner. Konstnärerna skulle ha med sig ett konstverk som skulle hängas/ställas under kvällen. På festen hade vi performans och konstmusik. Vi fick in 20 verk bland annat en konstvideo + installationen efter performans. Allt ställdes ut under lördag och söndag som OpenArt utställning eller någon sorts happening. Spännande form- att annonsera och affischera när man inte vet hur utställningen kommer att se ut. Men det är lite som våra uppgifter att hela tiden pröva och försöka nå nya höjder.

Här är det första lilla filmförsöket gjort tillsammans med Elisabeth från Tyresö. Kul när man kom igång men jobbigt när det hakar upp sig. Lätt att låsa sig då.

Stress och IT

Upptäcker att stress och IT inte alls går ihop. Försökt lägga in filmsnutt både via Jing och via blogg men lyckas inte Tur om inte datorn åker ut genom fönstret med sladden hängande utanför!

Reflektion över nuläget,Cobras Googleprogram och NUVA

Konstfack är spännande. "Lita på det oväntade"var titeln på ett barnprogram när min dotter var liten. Programmet var så där men titeln underbar. Att få en dag att reflektera över bloggar mm, pröva nya sidor se det facsinerande upplägget av t ex pbworks som gör sitt yttersta för att lära upp mig och inse vilken chans jag har som medlem. Ungefär varannan dag får jag nya mail med uppdaterade lärinformation. Bara en sån sak.Tänker försöka följa det för att förstå upplägget. Att sedan få möta lärarstudenter och se hur de jobbar och pröva på olika ideer var väldigt skönt. Att göra något utan pixlar som avstressning fick igång mig. Ska bli kul att jobba vidare i veckan med de andra sidorna.
Såg i veckan Cobras program om Google- dit många sidor är kopplade till var lite skrämmande- den beräknande sidan där Google har funktioner som läser av varje medlem under 1,5 år för att kunna skräddarsy reklam mm till den adressen- är det bra eller dåligt? Hellst vill jag inte känna till sådant. Jag känner genast ska vi uppmuntra elever att arbeta via detta "underbara monster"? Stödja marknadskrafter som eleverna redan har så mycket runt sig och hur tänder vi moteld?
År med i ett pilotprojekt som handlar om skapande skola NUVA(NätverksUppstart Art-edu) där vi är ett pilotprojekt med länets konstkonsulents stöd i ryggen. Vi arbetar för kreativitet på ett mer påtagligt sätt och det är spännande. Ikväll ska vi ha en förbrödningsfest tillsammans med KRO/KIF medlemmar i länet för att bredda nätverket. Jag är med i festkommiten och ska laga maten. Känns härligt påtagligt mitt i allt datatänk i Cyberrymden. Båda delarna tillför mycket. Tror jag.

bloggkollen

Det jag fascineras av är både känslan av hur mycket kunskap det finns och hur lätt-tillgänglig den är.. Så många som tycker det är värt att förklara för oss andra och ge tips. Såg videon från TedxNyed där han beskriver hur bloggare runt hela världen hjälp hjälparbetare att samla info runt katastrofer- bygga upp bloggar där hjälparbetare kan se info mm. Ska bli spännande när jag lyckas läsa mer om forskning och att hitta baksidorna av det. Men just nu är min fascination stor. Mycket verkar värt att följa inser att det svåra blir att sortera bort och avgränsa sig. Ser fram mot måndag och tisdag- hoppas att få lite fler avgränsningsdelar och verktygsdelar!

IKT och lärande

Tanken att "för att utvecklas måste man invecklas" känner jag stämmer just nu på mig. Ser på bloggar- låter mig fångas, funderar på vad är bra och vad är inte bra- hur hittar jag ett förhållningssätt- mer professionellt och hur gör man det utan att bli för formell? Hur hittar jag bloggen som mitt verktyg? Ibland tar det tid för mig och jag vill låta olika möjligheter sjunka in ordentligt innan jag bestämmer mig för hur jag ska hitta mitt verktyg. Att använda bild som motbild i bloggen- att skapa en jämvikt för eleverna särskilt för dem som ordbajsar för mycket. Min önskedröm är att ge eleverna en möjlig motbild mot allt utslätat, kvalmiga bildbudskap som slår emot en. Att återvända till människan som skapande varelse- inte enbart användande den cell i hjärnan som passar "systemet" just nu. Ett par av exemplen på bloggar vi fått känns intressanta. Men det jag känner är svårast- hur begransar man sig och hjälper elever att begränsa sig? Jag har flera elever som facebookar och bloggar sig igenom halva nätterna och när de sedan ska varva ner ser de på film och sedan är det plötsligt morgon och hur orkar man då sitta och lära sig något.
Än så länge skriver jag inte för andra- utan använder bloggen för att vädra tankar som dyker upp. När jag läser de andras bloggar blir jag lite förskräckt- så oborstad och osorterad jag låter än- men jag hoppas det är ovanan. Det jag bluddrar om är inte intressant för någon annan än mig själv än. Men jag hoppas på bot och bättring längre fram. Hur reflekterar man så att det är intressant för andra- normalt vet jag gränserna men i detta nya medium har jag inte hittat dem än.

Ways of seeing

John Berger skriver i sin bok:"Seeing comes before words. The child looks and recognizes before it can speak. But there is also another sense in which seeing comes before words. It is seeing which establishes our place in the surrounding world; we explain that world without words, but words can never undo the fact that we are surrounded by it. The relation between what we see and what we know is never settled."

För mig är det här a och o i mitt förhållande till bilder i undervisningen. En bild kan fungera som en port mellan fantasin, känslan och intellektet. Precis som en dörr till landet Narnia- man går igenom något och vips är man någon helt annan stans. Att visa en bild kan få igång en diskussion utan förutfattade meningar- när man vant eleverna vid sättet att arbeta -törs många fler komma med inlägg och ett mycket större mått av kreativitet flyter i klassrummet. Jag tror att bilder är ett av de viktigaste verktygen vi har runt oss och något man borde vara mer varsam med. Men det är också viktigt att ge detta verktyg till eleverna dvs möjligheten att öppna sig inför bilden och ta in det som finns. Det är ibland svårt att nå dit eftersom bombardemanget av bilder som de har runt sig är så enormt och reklamens utslätade bilder gör att många inte "ser" längre.

Ways of seeing

John Berger skriver i sin bok:"Seeing comes before words. The child looks and recogniz

Eftertankens kranka blekhet

En vecka har gått och jag har haft tandvärk-ett fånigt litet problem med stora tänksvårigheter:dels pgav värk och dels starka tabletter. Nu äntligen verkar det ge med sig och jag slipper nog rotfyllning. Har försökt att tänka på bloggupplägg, frågeställningar mm Tittat på John Bergers Ways of seeing, bländrat i fyra av hans böcker som jag har hemma men mest funderat på Vad är bilder för slags verktyg och vilken funktion vill jag att de ska ha i min blogg. Har varit ute och tittat på gamla bloggar och nya bloggar. Ska kika mer på de adresser vi fått.
"Bild kan användas för att förstå den frustrerande vardagen med"- är det så eller är det ett anfall av flosklerbingo som så många älskar. Jag blir ofta arg och frustrerad med glappet mellan det folk säger(ofta floskler som ska låta tjusiga) och det som de faktiskt gör med sina elever. För mig är det viktigt att hitta sätt att praktiskt få elever att se och använda det som finns runt sig. Vad är verktyg?
Tyckte mycket om Leif Strandbergs beskrivning av både Vygotskijs barns lek och vad de innebär och klassrummet som verktyg. Båda delarna gör mig glad och ledsen återigen beroende på vad som sägs- skolverket och hur det görs ute i kommunerna. Att finnas och försöka göra det bästa av det, försöka hitta teorier som kan stärka det som är viktigt för mig så att jag kan få en krona till sådant som rektorerna inte tycker är viktigt.
Dagens predikan av
Anna

start på konstfack

När man börjar på något nytt är det ibland svårt att veta vad det leder till. Och den viktigaste tanken när man börjar något nytt är egentligen vem är jag och vem vill jag bli.

Mitt år här på konstfack känns som en början på något nytt och spännande- men kan naturligtvis också ända med förskräckelse. Idag är första steget mot blogganvändning som är en ny konstart för mig- hur det blir beror på mig själv. Det viktigaste är att våga pröva nya sätt och gå så långt som möjligt i det.